Det blå ögat - Oraklets fyra ögon

08. Det blå ögat

Mitt blånande öga blundar i det blå gångar på mark men inte på marken månget vet det, likväl intet om gifter i grannarnes andar

Personer: Kondottiären Cymba, Det blå barnet. Varelser: Efriten Basenanji

Ilibaurien och "Den oskyldiges kult"

Den norra delen av Paratorna kallas Ilibaurien. Denna landsända plågas av drogmissbruk och elände sedan opianderkryddan infördes år 460 eO för att bryta folkets frihetsvilja. Ur denna misär har den oskyldiges kult uppstått. Ett speciellt prästerskap väljer ut ett nyfött barn som ännu inte smittats av landets droger. Barnet placeras på en märklig, svävande klippa som är fastkedjad vid templet i staden Skuger. I en trädgård på klippan får barnet växa upp i oskuld, helt okunnig om resten av världen. Folk från hela Ilibaurien vallfärdas till Skuger för att höra barnets ord. Man menar att detta barn ensamt är opåverkat av världens ondska och därför besitter oförfalskad visdom. Barnet på klippan får bara träffa en utvald amma och en handfull höga präster som under lek och samtal lyssnar till den heliges mening om livet. När barnet kommer i puberteten måste det lämna klippan och den oskyldige väljs på nytt.

diFolterna

Drogmakaren Astrumal diFolt införde opianderkryddan till Ilibaurien är 460 eO och blev därmed landets bödel. Sägnen berättar att Astrumal diFolt drabbades av en häxas förbannelse och att hans ättlingar, diFolterna, fortfarande vandrar som slavar under opiandern i Ilibaurien.

I själva verket är diFolterna en hemlig, nationalistisk orden av framstående drogmakare som svurit att bota Ilibaurien och att återupprätta dess forna stolthet. diFolterna använder själva droger för att skärpa tankar och sinnen, men mest för att dela Ilibauriens öde och binda sig till landet. De söker efter medel som motverkar drogernas skadliga verkningar utan att ta bort de önskade effekterna. diFolterna har skapat den oskyldiges kult som en samlande symbol för Ilibauriens folk. De utser kultens präster och väljer ut de heliga barnen.

Bakgrund till äventyret

I sin glans dagar sysslade shaguliterna en hel del med droghandel och hade i dessa sammanhang livliga kontakter med diFolterna. När Gobrugda flydde från Marjura med den stulna Shagulklonen (se Gobrugdas historia i persongalleriet) sökte han upp sin gamle vän Gozcana da Skugre och lämnade klonen under diFolternas beskydd. diFolterna uppskattade klonens — det blå barnets — märkliga natur och installerade det som orakel på den flygande klippan i Skuger. Detta passade utmärkt eftersom det föregående barnet just dött av lunginflammation. Ett blått barn är dessutom särskilt heligt eftersom blått är oskuldens färg. På klippan var klonen i säkerhet och kunde växa i avskildhet.

Ingen hade dock räknat med det blå barnets popularitet. Den oskyldiges kult blomstrar som aldrig förr och diFolterna vill inte längre lämna klonen ifrån sig. Detta skulle beröva Ilibaurien ett välbehövligt hopp.

Ett par veckor innan spelarna anländer till Skuger har RhabdoRana försökt mörda barnet på klippan. Man berättar på krogarna hur en hippogriffryttare försökt landsätta en kruka med trädskorpioner på klippan. Enligt historien ska gudarna ha vredgats, gripit mördaren ur luften och kastat honom till marken, krossad som en fluga. Stadsbefolkningen är i uppror och misstänksamma mot alla främlingar. Kondottiären Cymba har anställts som väktare av templet och kamperar med sina män på tempelgården. Spelarnas uppgift är att rädda det blå barnet från denna oförstående omgivning.

Obs. Det är viktigt att spelarna får höra historien om den flygande mördaren som en varning om vad som kan hända den oförsiktige. Shagulspelaren bör likaså informeras om det misslyckade attentatet.

Kommentar: Spelarna frågar sig sannolikt varför de överhuvud taget ska föra bort det blå barnet som knappast kan skyddas bättre än på den svävande klippan. Det är en rimlig fråga som de ännu inte vet svaret på. De får helt enkelt lita på profetian eller låta barnet vara kvar.

Staden Skuger

Skuger i Ilibaurien är ett bedrövligt och ganska farligt ställe. Byggnaderna är förfallna och mycket liten normal verksamhet tycks pågå. På gatorna ligger eller står mer eller mindre drogade människor som betraktar de förbipasserande med slöa ögon. Man hör överallt skriken från missbrukare som inte fått tag i dagens dos. Här och var kravlar mardrömslika hallucinationer omkring. Styret i Skuger är ganska fritt. Trakorierna håller sig skamset borta och det lokala rådet gör så gott det kan, vilket inte är särskilt bra.

Geografiskt visar Skuger slående likheter med Visby innanför murarna. Templet ligger där kyrkan ligger. Vid stadsportarna sitter alltid en hoper tiggare.

Slå varje dag på händelsetabellen när äventyrarna befinner sig i Skuger:

1T20      Händelse
1-4       Inget speciellt händer
5         Någon vill sälja opiander till spelarna. I 75% av fallen rör det sig om falsk vara (rabarber).
6-7       Sällskapet råkar ut för en opianderhallucination (se opianderns efterverkningar nedan).
8-9       Sällskapet hejdas av 1T20 misstänksamma, drogpåverkade stadsinnevånare som ilsket vill veta vilka de är.
10-11     Sällskapet hejdas av 1T20 misstänksamma, drogpåverkade stadsinnevånare som är ute för att spöa upp utlänningar. 
12        Sällskapet upptäcks av en RhabdoRanamedlem om sådana finns i staden och de har order att leta efter rollpersonerna. 
13        Sällskapet råkar ut för en drogvansinnig person som löper amok med ett vapen.
14        Rollpersonerna serveras av misstag/slarv drogad mat på en restaurang.
15-16     Rollpersonerna drogas medvetet med giftet Rekupera på en krog för att man ska kunna plundra dem.
17        Ett gäng gatpojkar börjar kasta sten på rollpersonerna.
18-19     En ficktjuv med FV 10 + 1T8 i färdigheten ”stjäla föremål” försöker vittja en av äventyrarnas fickor.
20        Ett gäng rånmördare (sällskapets antal + 1T6 personer) överfaller rollpersonerna för att plundra dem.

Opianderkryddan

Effekt: Till att bölja med upplever användaren välbehag genom smak och lukt, som är mer underbart än något annat. Så småningom krävs högre doser och då uppträder bieffekterna. Kryddan är starkt beroendeframkallande. Varje gång man äter den mer än i små mängder ökar chansen kumulativt med 10% att man blivit beroende. (Första gången 10%, andra gången 20% etc.)

Form och konsumtion: Man äter stammen av opiandern, en rabarberliknande växt, i olika former. De tunga missbrukarna ligger ofta och tuggar färsk stam, vars röda saft rinner blandad med saliv och blod över kroppen. De mer sofistikerade hackar den färsk eller torkar den och strör den malen över maten. Man kan också dricka saften blandad med andra drycker.

Väntetid: FYS minuter.

Efterverkningstid: För den som blivit beroende är efterverkningarna permanenta. Det enda sättet att slippa dem tillfälligt är att äta mer opiander.

Efterverkningar: Bieffekter kan uppträda under påverkan av drogen, men framför allt om man inte får den. Bieffekterna är blödningar från alla slemhinnor, t.ex. i munhåla, runt ögonen och i tarmen, sinnesslöhet (INT och PSY minskar normalt med 1 per halvårs beroende) och våldsamma hallucinationer då missbrukaren kan bli aggressiv. Hallucinationerna är ibland (25%) så verkliga att även andra kan se dem och till och med skadas av dem (behandla dem som E1 ILLUSIONer). Man kan alltså i Skuger när som helst anfallas av vad som helst. I slutstadiet blir missbrukaren helt psykotisk och måste tas om hand. Kommers: Det är olagligt att sälja hel opiander eller koncentrerad saft, medan torkad opiander blandad med bark får säljas som krydda på torget. Krogar får även sälja en opianderkryddad dryck kallad sötblanna, som blandas av mjöd, opiandersaft, sur mjölk och socker. Bra opiander kostar 10 - 20 sm per stjälk, vilket räcker c:a tre dagar för en missbrukare. Man säljer ofta falsk vara — rabarberstjälkar som gnidits med opiandersaft — speciellt till utlänningar. Den erfarne handlaren gör ett färskt snitt i stjälken och kontrollerar smaken med tungspetsen.

Exempel på andra droger som missbrukas i Ilibaurien

Liliansblad, haschisch, smaugifonia, alkohol och rekupera.

Tempelområdet

I nordvästra delen av Skuger ligger den oskyldiges tempel där man kedjat fast den svävande klippan. Muren som omger templet är sju meter hög.

a Tempelporten

Utanför porten till den oskyldiges tempel sitter 5 + 1T20 tiggare. Själva ingången bevakas alltid av tre av Cymbas soldater. En av vakterna har en mustelon (se Trakorienmodulen) som är dresserad att känna lukten av opiander (FV 18). Den som ertappas med drogen hejdas och tas till förhör. Mycket folk passerar hela tiden ut och in genom porten.

b Yttre tempelgården

Den yttre tempelgården står dagtid öppen för alla och är ett centrum för gatuhandel, skvallerbyte och underhållning i staden. På den öppna platsen innanför porten trängs folk med präster och soldater bland köpmännens stånd. (Dessa stånd ägs av templet som tar viss procent av försäljningen som hyra.)

c Podium

Till höger innanför porten finns ett podium där utropare kan tillkännage nyheter, olika sorters gycklare uppträda och religiösa entusiaster hålla sina brandtal. Man har en tolerant inställning till vad folk säger.

d Prästernas matsal

Prästerna i den oskyldiges kult vill leva mitt bland folket och dela deras dag. Matsalen står därför öppen för dem som vill stiga på. Man har inga värdefulla ägodelar utan lever enkelt på allmosor och egna odlingar. Den behövande kan oftast få en enkel måltid i matsalen. (Maten är dock i 60% av fallen kryddad med opiander och lämpar sig därför knappast för utlänningar, men det är ju deras sak.)

e Prästernas bostad

På andra sidan marknadsplatsen ligger prästernas sovkammare och samlingssal. Denna byggnad är mer privat och en vakt står ofta placerad vid dörren.

f Portar till inre tempelgården

En fyra meter hög marmormur skiljer den yttre tempelgården från den inre. Det finns två portar, men bara den vänstra används eftersom Cymbas soldater kamperar framför den andra. Vid porten står en präst och tar avgift av de som vill in för att tillbe den oskyldige. Fattiga och sjuka kommer normalt in gratis och andra betalar vad de har råd med.

g Offeraltare

På sex enkla stenaltare lägger man ner sina offergåvor, ofta frukter, blommor eller enklare smycken. En präst delar ut rökelse och målar helig blå färg på de offrande.

h Tvagningsbassänger

Bäcken som rinner genom tempelområdet samlas till två grunda bassänger där de bedjande renar sig innan de ber till den oskyldige. Sedan man badat smörjer man delar av kroppen med helig blå färg.

i Bäckens inlopp

Där bäcken rinner ini templet tar man dricksvatten. Ett grovt bronsgaller finns där bäcken passerar under tempelmuren.

j De sjukas avsats

Trappstegspyramidens första avsats är reserverad för de sjuka och döda, och prästen vid trappan släpper normalt inte upp någon annan. Två tempeleunucker hjälper de som inte kan gå själva. Vid trappans krön faller heligt vatten från den svävande klippan. Detta vatten anses ha välsignande kraft. Normalt låter man stadens döda ligga två nätter på avsatsen innan de bränns. Stanken på avsatsen är mindre behaglig.

k Prästernas avsats

På pyramidens andra avsats sitter vanligen 1T8 präster och noviser i meditation och fasta. Allmänheten har inte tillträde hit, men beväpnade vakter saknas. På avsatsen finns en låst trädörr in till de ädla metallernas kapell, dit bara speciella präster har tillträde under oljeceremonin på veckans första dag. Stenkammaren innanför dörren är helt kal, men en kopparpelare med en silverstrimma i löper från golv till tak. Under oljeceremonin tvättas Och oljas pelaren.

SL: Låset har SG 10. Den tjocka stendörren kan knappast forceras utan Specialverktyg eller magi.

Kopparpelarens silverslinga ingår i silverkedjan som håller efriten Basenanji fången. Om den mejslas sönder (motsvarar 50 KP) blir efriten fri.

l Översteprästens avsats

Pyramidens översta avsats beträds bara en gång varje kvartal av översteprästen. Hans uppgift är då att tvätta kedjan upp mot templet och måla den med blå färg så högt han når.

SL: Även här kan man nå silverstrimman som håller efriten fri, men den syns inte eftersom den är blåmålad.

m Tvagningspaviljongen

Framför trappstegspyramiden står tvagningspaviljongen med en dubbelport mot yttre och en mot inre tempelgården. Dessa dörrar hålls normalt stängda. På insidan kan man lägga på en tvärslå, varvid dörren tål 160 KP skada. (De är svåra att slå in eftersom det är en trappa utanför.)

Honungshallen: Inne i paviljongen ligger den behagligt svala honungshallen. Mitt i rummet finns en bassäng där prästerna renar sig inför varje uppstigningsritual. Här skrubbar man också ur tomma krukor som innehållit helig blå honung. Till vänster finns ett antal fyllda, förseglade krukor med blå honung, sylvoleum och parfymer. Till höger finns folkets offergåvor på hyllor. Färsk mat ligger framme på ett speciellt bord. Från honungshallen leder två trappor upp på paviljongens tak.

Dagtid finns 1T4 präster i hallen, nattetid 1T2 st.

Taket: Taket, som ligger åtta meter ovanför tempelgården, omgärdas av en låg balustrad. Närmast pyramiden finns ett podium med en jättelik gong-gong. Från podiet stiger man upp till den svävande klippan. Man kan komma in i podiet via en olåst dörr, där en av Fafalder den rasandes mantlar förvaras. Fafalder den rasande var diFoltersektens grundläggare, och den som fäste efriten Basenanji (se nedan) vid den svävande klippan. Han lämnade efter sig några magiska mantlar, som uppenbarar allt osynligt eller på annat sätt dolt som härstammar från eldens elementarplan, till exempel salamandrar och efriter. Mantlarna är röda med ett broderat timglas i guldtråd på ryggen.

Dagtid finns 1T3 präster på taket, nattetid en vakt.

n Cymbas läger

Totalt har Cymba trettio stridsmän, men en tredjedel av dessa har vanligen permission ute i staden. De som är i tjänst kamperar i de tre militärtälten.

Normal vaktfördelning dagtid: Två vakter vid tempelporten, varav en med mustelon. Tre vakter på yttre tempelgården och två på den inre. Två vakter som patrullerar tempelmurens utsida och en på matsalens tak. Cymba är till 60% i templet.

Den svävande klippan

Tempelklippan svävar alltså inte av egen kraft, utan bärs upp av efriten Basenanji, en kraftfull varelse från eldens elementkällor. Efriten är osynlig. Den håller klippan med ena handen och skyddar den med sin andra hand. Efriten är bunden till sitt uppdrag tills tusen år har gått eller tills den befrias genom att silvertråden mellan templet och den svävande klippan bryts.

Hur kommen man till klippan?

Efriten som skyddar den svävande klippan hejdar allt som närmar sig på c:a trettio meters avstånd. Tredje gången samma varelse försöker ta sig till klippan förstör efriten inkräktaren genom att krossa den i sin hand.

För att bli insläppt måste man vara insmord i honung enligt uppstigningsritualen. Utför man uppstigningsritualen på plattformen nedanför templet, blir man normalt upplyft till ingången a. På vägen dit slickar efriten bort honungen man smort in sig med, vilket kan kännas obehagligt för den oförberedde. Har man dessutom på sig en av Fafalder den rasandes mantlar kan man se efriten.

Uppstigningsritualen

(Offentlig, kan berättas för spelarna)

Prästerna turas om att göra uppstigningar till den svävande klippan för att samtala med det blå barnet var fjärde dag. De stannar tre dagar i taget, och lämnar barnet ensamt med sin amma den fjärde. Uppstigningen går till så här: Prästen renar sig genom fasta, bastubad och böner tre dagar' innan riten.

Tolkning för SL: Det mesta i uppstigningsriten är ren utsmyckning för att ge folket ett stämningsladdat skådespel. diFolterna har ju instiftat den oskyldiges kult för att ge ilibaurerna hopp. Rent praktiskt går det hela ut på att tvätta sig och smeta in sig i honung (Att bli kanderad alltså) för att efriten Basenanji ska bli nöjd och låta en passera sedan han slickat i sig sötsakerna. Gonggongen är till för att få den något ointresserade efriten att överhuvud taget lyssna.

a Ingång

Detta är den normala vägen kultens präster använder för att komma och gå till den heliga klippan. Sedan man blivit upplyft. till plattformen stöter man på en olåst dörr. Bortom denna leder en trappa upp till förberedelserummet.

b Förberedelserum

Överblick: Från trappan kommer man upp i ett enkelt rum i vit sten. Rakt fram finns en bassäng med klart vatten. Vid dess bortre kant rinner vatten ner i bassängen från munnen på en hästskulptur. Till höger om trappan står en bädd och ett bord med en stor bok, skrivdon, flinta och stål och en lampa. Till vänster finns tre skåp. Bortom. bassängen syns en dubbeldörr.

Detaljer: Boken på bordet är en dagbok, där prästerna skrivit vad det blå barnet sagt och gjort. Barnsliga visdomsord som ”Varför rinner vatten ner och inte upp?”, ”Skalbaggar kan inte gå utan ben” och ”Jorden under apträden smakar bajs” är speciellt inringade och försedda med lärda tolkningar.

I skåpet finns fem stora krukor med honung och flera ombyten vardagliga kläder.

Finna dolda ting => bakom en hemlig dörr till vänster i skåpet hänger en gammal mantel med broderier. I det hemliga skåpet finns också en kristallbehållare som innehåller en starkt parfymerad vätska och två identiska nycklar på varsin spik. (Om någon av prästerna är i trädgården, är en nyckel borta.)

Dörren bortom bassängen är låst.

SL: Prästerna badar av sig honungsresterna i bassängen.

Den som bär Fafalder den rasandes mantel från det hemliga skåpet kan se efriten. Efriten lyder så långt den kan, men är fortfarande bunden av silverkedjan. Kan den inte lyda, svarar den bara ”Jag är bunden av silver”, men förklarar sig inte ytterligare.

Det blå barnet har lärt sig lita bara på den som luktar av parfymen ur lönnskåpet.

Nycklarna går till den låsta dörren som tål 90 KP och har ett lås med SG 15.

c Den oskyldiges trädgård

Allmänt: Trädgården på klippans topp är 100 m i diameter. Den omges av en fem meter hög, helt slät stenmur. Trädgården är mycket vacker och välskött.

1. Sjön. Vattnet är kristallklart med märkliga fiskar i regnbågens alla färger. Fiskarna har avlats till olika underliga former, t ex med öron, hår och horn. Vattnet är drickbart. Mitt i sjön sprutar en fontän. Fontänen tar sitt vatten från en reservoar i klippan som efriten fyller på när det regnar.

2. Apskogen. I den friskt doftande skogen lever något dussin vita koalabjörnar som det blå barnet brukar leka med. Koalorna är normalt fridsamma och slöa.

3. Bäcken. Bäcken rinner av från sjön över en tandad kant som hejdar fiskarna. Den försvinner ner genom ett galler och vattnet faller ut på undersidan av klippan som ”det heliga regnet” — se templet.

4. Läropaviliongen. Läropaviljongen är en sal vars träväggar kan vikas ihop när vädret är varmt. I paviljongen finns en harpa, ställ med bokrullar som handlar om matematik, språk och lyrik, ett spel med små stenbrickor, en vävstol och målarutrustning. En låda med sand tjänar som skrivtavla.

5. Innocentias odlingar och hus. Den tjugoåriga flickan Innocentia bor tillsammans med det blå barnet på den svävande klippan. Hon är förståndshandikappad, men tar väl hand om sig och sin skyddsling som hon ammade när han var liten. Huset är enkelt inrett, och hyser även geten Magdia som förser de två människorna med mjölk. Utanför huset finns grönsaksodlingar och fruktträd.

6. Önskebrunnen. Innocentia tror att brunnen utanför hennes stuga är en magisk önskebrunn. Om tre personer samtidigt önskar samma sak kan man hala upp det man önskat ur brunnen nästa morgon. I själva verket säger prästerna till efriten att placera det man begärt i hinken. För att man ska få ihop tre personer måste ju en av dem vara med och önska.

7. Voljär. I voljären finns ett tiotal vackra papegojor som prästerna sköter.

8. Lusthuset. I lusthuset på den lilla klippan i trädgårdens mitt har prästerna sina lärda samtal med barnet på klippan. Vid klippans fot finns en dörr ner till barnets sovsal.

d Sovsalen

Översikt: Från den olåsta dörren i klippan under lusthuset leder en spiraltrappa neråt ett tjugotal meter. De sista tio metrarna slingrar sig trappan runt en kopparpelare med en inlagd silverslinga. Man kommer ut i ett vackert, runt rum med fyra fönster, ett åt varje väderstreck. Golvet består av vit mosaik täckt med mjuka fällar. Genom fönstren ser man ut över ett molnlandskap som skiftar i mjuka, blekrosa färger. I rummet finns en säng och längs väggen en ränna där blått ljus Hammar svagt.

Varelser: Det blå barnet om det är natt.

Detaljer: Rännan innehåller en simmig olja som tycks brinna med svaga blå flammor. Elden är inte varm, men skänker rummet ett behagligt ljus, ungefär som när solen speglar sig i vatten.

Genom fönstren ser det ut som om den svävande klippan färdas som ett skepp över molnen.

SL: Silverslingan ingår i silverkedjan som håller Basenanji fången. Om den mejslas sönder (motsvarar 50 KP) blir efriten fri.

Molnlandskapet utanför fönstren är en E2 permanent ILLUSION. Från utsidan är fönstren normala. På marken nedanför den svävande klippan brukar folk samlas för att se hur det blå barnet sover i sin oskuld. Fönstren är av tjockt, gjutet glas som tål 90 KP innan de splittras.

Den flammande oljan tillverkas av diFolterna.

Vad handen om silverkedjan bryts och efriten blir fri?

1T10    Händelse 
1       Basenanji beslutar sig för att trots allt stanna kvar en stund (något hundratal år eller så). Inget händer alltså.
2       Efriten tackar personen som befriat honom och frågar vart han vill att klippan ska föras. om personen ifråga lyckas med ett svårt KAR-kast får han även en önskan uppfylld. Basenanji för klippan dit befriaren önskar och far sedan hem. 
3-4     Efriten sätter varsamt ner klippan 1T4 km utanför staden och far sedan hem. 
5-6     Basenanji sätter ner klippan på tempelgården utan att bry sig om vem som hamnar under den och far omedelbart hem. 
7-8     Ett åskande skratt hörs. Basenanji släpper klippan som störtar mot marken och flyger omedelbart hem. 
9       Basenanji är arg. Han vänder klippan upp och ner och krossar den mot templet som när man dunkar en tärningskopp i bordet. Därefter far han hem. 
10      Ett rytande som av åska hörs. Efriten är rasande. Han krossar klippan mot templet och ödelägger stora delar av Skuger innan han flyger hem.

Hur reagerar folket i Ilibaurien om det blå barnet försvinner?

Skulle det blå barnet försvinna spårlöst, kommer man allmänt att tro att det tagits upp på stjärnhimlen eftersom det var för oskyldigt för vår värld. En religiös väckelse som på sikt verkligen kan rena landet är född. Hittar man barnet dött kommer man istället att gripas av djup förtvivlan och tro att hoppet är ute för Ilibaurien.