Vigstejns ruinband

Dvärgariket Vigstejns utbredning har krympt sedan blodsdimman trängde tillbaka dvärgarna till deras hemdomäns kärna. Rikets utkanter kryllar av övergivna och övervuxna strukturer som blivit nya hem åt ljusskygga element och allehanda varelser av mer eller mindre monstruös konstitution. Området är populärt bland skattletare men risken att aldrig ses till igen är påtaglig.

Området är mestadels svårt att färdas i då resterna av dvärgarnas byggnationsprojekt bildar kanjoner och murar där man minst vill finna dem. Ett fåtal utmärkt raka och stenlagda vägar leder visserligen rätt igenom bandet av ruiner men den som färdas på dem skriver eget namn på något vidunders frukostmeny. Vägarna har utposter i form av triumfbågar halvvägs mellan bandets utkant och kungadömets inre domäner.

Några platser bevakas fortfarande av dvärgar på roterande uppdrag. Dessa platser anses så värdefulla att de helt enkelt inte får falla i orätta händer. De antar rätt och slätt att alla som reser i området utan att hålla sig till de större vägarna är inkräktare och skattletare som förtjänar ett par skott från ballistan.

Kung Göff vill återta och bosätta hela ruinbandet men riksens planering av företaget går långsamt och kantas av gräl om detaljer.

Slumpmöten

Tipz: Jag lät mina spelare springa på trollbindarna och minotauren som ett kombinerat möte. Minotauren angrep trollen varför trollbindarna såg sig tvungna att ingripa, samtidigt som det ena trollet gav sig på RPna.

Trollbindarna

Två dvärgiska "trollbindare" förföljer ett par troll genom ruinbandet för att samla de mineraler och sällsynta ämnen trollen lämnar efter sig i exkrement. De är mycket försiktiga och utsätter sig ogärna för fara. Deras främsta skydd, om de skulle dra på sig trollens uppmärksamhet, är ett par armborst särskilt utformade att i snabb följd skjuta giftbestrukna nålar som förmår att söva monstren.

Urrfer Bladnäsa

Urrfers näsa flagnar ständigt av någon obehaglig hudsjukdom. Kommentarer om kranen retar ofelbart upp honom. Särskilt så om syftet är att erbjuda läkekonst för att få bukt med eländet. Blotta antydan att Urrfer skulle lida av någon svaghet får humöret att rinna över. Få klarar därför av något längre samarbete med honom då hans stingslighet anses belastande även bland dvärgar. Borakai Trollbindamö accepterar han dock som lärare i konsten att skörda trollspillning varför han, om än motvilligt, bemäktigar sig att lägga band på sina känslor för att kunna visa den respekt en god lärare förtjänar.

Urrfers näsa är även ovanligt uppmärksam på svaga dofter varför han föredrar att framhålla sitt tillnamn Bladnäsa som ett intyg på att luktorganet är "lika känsligt som det bladguld som rör sig för den svagaste bris". När andras användning av tillnamnet tolkas på detta sätt faller Urrfer gärna in i en snorkig självgodhet som kan vara lika besvärande som stingsligheten. Skiften mellan känslolägena kan komma mycket hastigt och helt vända upp och ned på stämningen i en konversation.

Den unge hetsporren har helt nyligen blivit bemyndigad att beväpna sig med en Trollmygga och kan mycket väl börja vifta med vapnet i ansiktet på offer för hans hetsiga humör. Borakai kommer i så fall att tillrättavisa och straffa Urrfer på något lämpligt sätt för att lära honom det vett han saknar.

STY   5
SMI   3
INT   3
KAR   1

Skytte       2
Överlevnad   1
Bildning     2
Speja (doft) 2

Borakai Trollbindamö

Borakai är den verkliga experten på trollaskörd och har lång erfarenhet av att klara sig ensam i närheten av odjuren. Då hon även är ogift har hon, tills vidare, tillnamnet Trollbindamö. Hon har, efter enträgen övertalning, accepterat att ta sig an Urrfer som lärling. Jobbet sköts enligt Borakai egentligen bäst ensam för att minimera värvets risker. Som hon även är Garins morkusinbarn och Garin fått nog av att försöka utbilda Urrfer har hon tagit över förtroendet.

STY   6
SMI   4
INT   3
KAR   2

Styrkeprov    3
Skytte        4
Överlevnad    3
Djurhantering 3
Smyga         3

Trollmygga

Detta miniatyriserade armborst är, nedmonterat, inte större än en dolk. En pumpmekanism som löper över lodfåran för upp ett nytt lod från ett magasin samtidigt som det spänner bågsträngen.

STY 5 krävs för att alls LADDA vapnet. En person med STY 6 kan LADDA det som en KORT handling.

Vapnet används uteslutande för att skjuta lod bestrukna med ett gift som söver troll (dödligt STY 10 för andra släkten). Det är inte tal om att låta någon annan än en trollbindare hantera en trollmygga eller ens få titta på en i onödan.

En förlorad trollmygga är en stor affär och ovärdiga innehavare jagas till döds om vapnet skulle falla i orätta händer.

Minotauren och Rödelöparen

Detta möte kan bara ske längs någon av de större vägar som leder genom Vigstejns ruinband. Detta eftersom rödelöparen väl känner till dvärgarnas regler om färd i området och valt att, den här gången, respektera dessa.

Rödelöparen Gul'ullra Tinalâr är in prekär situation. Hans kropp har delats i två vid ryggslutet. Fallna blad av nyponrosor som blåst över kroppen dekorerar den pöl av blod som läckt ur alven. Minotauren som föll Tinalâr så lömskt och lyckosamt i bakhåll roar sig som bäst med att metodiskt krossa hennes bäckenben mot en staty föreställande en av Kung Göffs anfäder.

Om ingen ingriper kommer minotauren att fullborda övergreppet genom att äta delar av alvens överkropp och därmed få i sig dennes alvrubin. Detta gör monstret till ett attraktivt byte i sig, men kan även leda till intressanta komplikationer om rubinen passerar munhålan hel och sedan börjar bygga upp alven igen, inne i minotauren.

Förutom äran som kan följa av att döda ett monster på dvärgisk mark erbjuder rödelöparens kvarlevor en möjlighet att träffa syskonen Syn. Rollpersoner som anländer någon av Vigstejns triumfbågar kan få veta att alvens överkropp ligger svårt sargad på vägen mellan bågen och ruinbandets yttre gräns. Dvärgarna använder stora tubkikare monterade på triumfbågarnas krön för att hålla vägarna under uppsikt och har sett vad som hänt Tinalâr. Man vill ogärna ge sig ut för att bärga kroppen men vet också att löparen gick ärenden åt syskonen Syn och att de med största säkerhet vill säkra kvarlevor och utrustning.

Det är givetvis så att syskonen Syn vill försäkra sig om att ingen alvrubin faller i fel händer. Rödelöparen bar även en magisk "kompass" som skulle visa vägen till elementarvarelser som syskonen önskar samtala med. Även denna vore bäst att återbörda eftersom Tinalâr nu inte kommer att bära meddelanden ut ur Vigstejn förrän hans kropp fått tid att återbildas.

För att sockra erbjudandet kan älvestamlingen, tillika jungfrusyskon och jägare av vanväxare, Nirr Nana Vanbana befinna sig vid dvärgarnas utpost och erbjuda någon mer konkret belöning för att återföra rödelöparens kropp och kompass.

Det lämnas som uppgift åt SL att detaljera Nirr Nana Vanbana.

Kompassen

När Dron anföll ett fäste ca 10 mil söderut i alderkrigens slutskede slapp några eldelementarer ur bestens mage. De har levt sitt eget liv sedan dess och, likt nyfikna katter, förirrat sig till fångenskap hos en rostbroder och blodsmagiker som sedemera tagit över det gamla fästet. Brodern gör kopplingen att eld är att betrakta som drakars blod och studerar varelserna. Hen vill mycket ogärna låta befria dem.

Kompassen består av en spira i bränd keramik som alltid är varmare i den ände som bäst pekar i riktning mot elementarerna. Det tar ca 15 minuter för kompassen att kalibrera sig när den får ligga stilla.

Syskonen Syn känner till elementarerna via Drons drömmar och tror att de kan ha månget intressant att berätta om trakten de levt i sedan de försvann. Man känner inte till deras närmare öden men kompassen verkar åtminstone visa att de inte lämnat området för Drons attack.